Här sitter jag och skriver

Anneli utmanade mig att visa hur det ser ut där jag sitter och skriver. För det mesta sitter jag vid ett litet skrivbord i sovrummet. På söndagar brukar jag städa och damma, så att det ska vara inbjudande att sätta igång på måndag morgon. De här bilderna tog jag igår kväll, då det hade hunnit bli både lite stökigt och väldigt mörkt. Jag hoppas ni har överseende med det. Allt för autenticiteten.

 
Just nu skriver jag mest på den bärbara datorn. Manuset jag jobbar med nu ligger dock på ett USB-minne, som jag ibland pluggar in i den stationära datorn i ett annat rum. USB-minnet är med mig överallt. När jag går hemifrån lägger jag ner det i mitt pennfodral. 
 

Där har jag naturligtvis även pennor och annat nödvändigt. Min favorit är en röd Ballograf. Den ligger alltid i pennfodralet, om jag inte skriver med den.

Sådant som har med mitt skrivande att göra antecknar jag i en särskild liten bok. Just nu använder jag den med majskolven på. Den andra boken fick följa med mig hem från Waldemarsudde igår. Motivet föreställer kvinnor i hamnen i Alger. En akvarell av Zorn. Jag fastnade för det gåtfulla och utmanande i bilden.

Behöver jag inspiration eller råd kan jag snegla åt vänster, där mina skrivarböcker har fått en egen hylla. Tidigare hade jag kurslitteratur på där, men äntligen har de bööckerna fått flytta till en mindre framträdande plats.

Rumpan placerar jag på den här pallen. Den var min mormors och går att öppna. Någon som kan gissa vad som finns däri?

(Psst, nytt inlägg på Debutantbloggen uppe. Om att läsa korrektur.)

Zorn på Waldermarsudde

Jag tog en paus från de kreativa uttrycken och samlade intryck idag. På Waldemarsudde visas just nu Anders Zorns mästerverk. Akvarellerna var något alldeles extra. Allra mest gillade jag motiven från Algeriet och Egypten, som jag aldrig hade sett tidigare. Dalkullorna är fina, de också. 

Fotografering var inte tillåten i utställningssalarna, men i andra delar var det okej. Där fanns blommor överallt. Ett enkelt men effektfullt tulpanarrangemang stod i centrum i ett av rummen.

Givetvis fanns Prins Eugens krukor i mängder. Här med starkt doftande hyacinter.

Från museibutiken fick jag med mig en fin anteckningsbok med mitt favoritmotiv som omslag och många vita sidor för idéutveckling. Nu har jag laddat de kreativa batterierna, så det är bara att sätta igång…

Korrektur och kommatecken

Adam-boken har fått en inlaga, som skickas fram och tillbaka mellan förlaget, illustratören och mig. Bilder ska kontrolleras. Den svenska texten ska korrekturläsas. Sedan de andra språken.
Det är viktigt att den svenska texten kollas först, eftersom eventuella ändringar medför ändringar i de fyra andra språkversionerna.

En sista sådan ändring blev det på svenska. En mening byggdes om.

I mitt spanska korrektur flyttade jag ett kommatecken. ”Kolla”, sa jag till min man. ”Ser du att kommatecknet är flyttat?” Han sneglade mot boksidan, måttligt intresserad. ”Men hör du inte vilken skillnad” sa jag och började läsa högt. För femtielfte gången ungefär.

En bra sak med att jobba tillsammans med ett förlag är att någon är precis lika intresserad av textens interpunktion som man själv.

Jag var på Akademibokhandeln

Akademibokhandeln i Solna har fattat grejen,

… och spanade efter Amandas nya bok. Jag hade tänkt ”hjälpa till” lite med skyltningen. Men se, det behövdes inte. Där stod den, tjusigt exponerat på bästa plats. 

Första intrycket: shit, vilket snyggt omslag! Man vill bara hålla den en stund och tafsa lite.

Prisregn… Tusen tack!

Det delas ut inspirationspriser och jag har förärats med inte mindre än tre! Tack för era motiveringar, det värmer att läsa. Nästa gång livet känns motigt ska jag läsa detta…

Malin skrev:
för att hon på hennes blogg och på debutantbloggen skriver intelligenta och intressanta inlägg om barnboksförfattande och allting kring utgivning. Hon delar med sig av sin resa och jag går bara några steg bakom med öronen på spets.

Nina skrev:
för att du har kommit dit jag vill komma. Din resa ger mig lite mer ”jäklaranamma” och gör att jag vill jobba mer och hårdare för att komma lika långt som du har gjort.

Anneli skrev:
för att hon delar med sig av sina inspirerande tips om skrivande och för att hon och hennes framgång påminner om att det går att bli utgiven. 

Tack alla tre! Om man kallar mig intelligent och framgångsrik och säger att jag har jäklaranamma, då får man en särskild plats i mitt hjärta 🙂 


(Anneli har dessutom utmanat mig att visa platsen där jag sitter och skriver. Det gör jag gärna, men det får bli lite senare i veckan.)

Idéutveckling och vardagssysslor

Under helgen har jag bland annat ägnat mig åt detta. Sände en tanke till Anneli när jag stod där vid strykbrädan. Hur gick det för dig?

Jag hann också med en promenad i söndagssolen. En ny idé föddes. Ett frö hade såtts redan under frukosten då min son sa en finurlig sak. Under promenaden satte jag ord på mina tankar och fortsatte att utveckla idé tillsammans med min man. En ny barnbok kanske är på väg att ta form.

Deppiga besked

Minns ni att jag mitt i arbetet med min uppsats fick en idé på en antologi? Jag mejlade tre förlag och fick svar inom en timme från ett av dem. Vi mejlade fram och tillbaka. I slutet av december skickade jag ett dokument där jag lite mer utförligt beskrev min idé samt infogade några exempeltexter.

Idag kom beskedet:

Nej tack.

Min idé har diskuterats på ett utgivningsmöte. Ekonomiska hänsynstagande ligger bakom deras beslut. Ingen överraskning direkt.

Det känns självklart tungt, trots att jag inte investerat särskilt många timmars arbete på just detta projekt. Nu måste jag ta ställning till om jag ska försöka sälja in idén hos andra förlag eller släppa den.

Tills vidare redigerar jag vidare på min kapitelbok.

Nästa vecka ska jag ringa det andra förlaget som jag har en dialog med. Tydligen var personen jag söker sjuk idag.

Trevlig helg på er.