– Hej!
Jag står framför en grupp ungdomar som precis ska börja sin första termin i den svenska skolan. De är mellan 16 och 20 år och ska läsa på gymnasieskolans Språkintroduktionsprogram, som närmast liknar sfi för ungdomar.
– Hej! säger jag igen med stor inlevelse.
Ingen reaktion. De förstår verkligen inte vad jag säger.
Det är nu mitt jobb börjar. Släktingarna som har följt med till uppropet har bekymrade veck i pannorna.
– Ska vi verkligen lämna dem här? De förstår ju inget.
– Ingen fara, säger jag. Det kommer att gå bra.
Och det gör det! Till en början är det mest jag som pratar. Med hjälp av gester, dramatik, bilder och ett och annat lexikon gör jag mig förstådd. Men ganska snart börjar även elevernas röster att höras i klassrummet.
 |
| Ibland behövs lexikon. |
Det går att tala om det mesta, om det görs med respekt och ödmjukhet inför att alla kan bidra. Språket i sig är inte ett hinder. Det är fyllt av möjligheter att upprätta förbindelser med andra människor, oavsett om vi har tiotusentals ord i vår gemensamma vokabulär eller bara ett.
Jag har pratat om kvinnlig könsstympning med en grupp nästan helt nyanlända elever från en rad olika länder. De förskräckta minerna i de östeuropeiska killarnas ansikten talade om för mig att de förstod vad vi pratade om. De igenkännande blickarna från de somaliska flickorna likaså. Språket är makt. De behövs för att beskriva även det fasansfulla. Genom att tala med varandra om verkligt viktiga saker kan vi också börja påverka. I det lilla och i det stora.
 |
| Eleverna tar makten över orden. |
En viktig del i mitt arbete är att låta många röster höras i klassrummet. Förutom elevernas egna röster utgör de skönlitterära berättelserna ett viktigt inslag. I böckerna vi läser tillsammans möter vi människor från andra tider, andra länder, med andra tankar än våra egna. Men vi möter också våra likar. I litteraturen får vi syn på oss själva och varandra.
 |
| Ord och handling. |
Att lära sig ett språk är en resa utan slut. Det finns inget målsnöre. Vi är alla på väg och kan erövra nya språkliga verktyg varje dag, om möjlighet ges. Därför är det så viktigt att var och en möter texter, ord och samtalspartners som utmanar och förklarar – varje dag. För den som är ny i det svenska språket är även lättlästa texter en utmaning, en utmaning som utvecklar.
Alltsammans börjar med ett enda ord, som öppnar dörren för alla andra.
– Hej!
Det här blogginlägget ingår i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati. Centrum för lättläst arbetar för allas rätt till litteratur, nyheter och information utifrån var och ens förutsättningar. Mer information om bloggstafetten och fler blogginlägg hittar du på Centrum för lättlästs hemsida.
Nu vill jag lämna över stafettpinnen till Malin Roca Ahlgren.
