Jag har (ännu) inte fattat tjusningen med Twitter, men eftersom Debutantbloggen finns där har jag blivit tvungen att skriva mina första tweets. (Läs dem på http://twitter.com/debutantbloggen) Jag är dock fortfarande skeptisk.
Använder ni Twitter? Till vad? #prataomdet har fått ett enormt medialt genomslag, men jag tycker att det är otroligt svårt att fatta vad det handlar om bara genom att läsa på Twitter.
Snälla, kan någon förklara grejen med Twitter?
Nej,jag är precis som du, förstår inte alls tjusningen eller vitsen över huvudtaget egentligen.
Samma här. Har ett twitterkonto, men har inte använt det. Fattar inte alls grejen. Min dotter tycker att jag är hopplöst mossig som inte twittrar… Typ ALLA gör ju det liksom… 😉
Hej! Kul att du hittade min sida! Och tack för tipsen- de ska jag kika på! För på något konstigt sätt funkar det ju inte så med skrivandet att man tröttnar…tvärtom- ju mer man skriver desto större blir skrivlusten! Det tänkte jag utnyttja till lite skrivprojekt under året som inte är kopplat till jobbskrivande. Lycka till med både skribentjobb och böcker- det är en stor lycka att kunna syssla med båda delar!
PS: Twitter fårstår jag inte alls…hur orkar man…? känner sig lite mossig men, men…
Vi hörs igen!
Charlotte: Bra, då är jag inte ensam.
Nina: Men varför twittrar de? Vad skriver de om? Vem läser? Kan du inte fråga henne?
Caroline: Skönt att höra att du inte tröttnar på att skriva. Själv är jag lite orolig för att det journalistiska kommer att ta över och inte lämna mycket utrymme för det skönlitterära. Men jag ska följa mitt eget råd och se till att skapa bra rutiner för det. Kul att du hittade hit också, vi hörs!
Jag twittrar (@oakfairy) och kan bara säga att det är olika för de flesta.
Något beskrev det som ett ständigt pågående cocktailparty. Jag ser det lite som ett fikarum, jag dyker in ibland och delar med mig av något som hänt eller en tanke och deltar i nån konversation som pågår för tillfället. Det är ett sätt för mig att vara social, särskilt när jag sitter på jobbet och är omgiven av människor som jag inte har något gemensamt med.
Kort sagt, man kan använda det på precis vilket sätt man känner för och upplevelsen är helt beroende av vilka man väljer att följa.
Hej Hanna, tack för förklaringen. Ett ständigt pågående cocktailparty låter i och för sig trevligt, men lite jobbigt också 🙂
Det kanske är mer tillgängligt om man har Twitter i telefonen. Hittills har jag vara använt det på datorn…
Jag twittrar och faktiskt är Twitter ett av mina bästa verktyg. Händer det någonting inom det område jag är intresserad av så dyker det direkt upp på Twitter. Jag läser inte allt förstås, men dyker in då och då och alltid snappar man upp något användbart. Jag upptäckte NaNoWriMo via Twitter och via NaNoWriMo så tillkom ett utkast till det manus jag arbetar med just nu.
Jag finns där, men är aldrig där. Dont lajk dont get it
Anna: Det låter ju ganska lockande. Kanske blir jag också frälst snart…
Malin: Det kanske räcker med blogg och FB?