Ett av mina allra första jobb var att lägga ner fakturor i kuvert. Jag fick en hög fakturor på morgonen som skulle vikas på ett speciellt sätt. Sedan skulle det ner i ett kuvert som skulle klistras igen. Fortfarande kan jag drömma mig tillbaka till det där skrivbordet och det monotona arbetet. Till skillnad från många andra arbeten kan tanken vara fri medan kroppen genomför arbetet på ren rutin. Klockan tickar och tiden omvandlas till lön. När arbetsdagen är slut är även arbetet det.
Jag arbetar inte längre med att stoppa fakturor i kuvert (mer än när jag skickar mina egna, men det är inga gigantiska högar av papper, tyvärr). Däremot finns det vissa sysselsättningar i hemmet som bjuder på samma enformighet och tankefrihet. Min favorit är att steka pannkakor. Ingen kan komma och säga att jag inte gör nytta, samtidigt som jag är fri att drömma mig bort hur mycket som helst. Igår hade jag anteckningsboken och den röda pennan som sällskap. Fick en bra idé som behövde formuleras.
 |
| Idéutveckling pågår. |
En annan aktivitet som funkar på samma sätt för mig är att stryka. Officiellt hatar jag att stryka, men oss emellan så kan jag avslöja att jag finner en viss njutning i att platta till kläder samtidigt som jag försjunker i mina fantasivärldar.
OM vi behöver de stunderna!! Utan mina lååååånga promenader med hundar genom åren hade jag inte skrivit en rad! Roligare än att vika fakturor kanske men ändå…
Att styka är också min favoritsysselsättning vad gäller den typen av jobb. Det är något härligt njutbart med att låta tanken flyga fritt samtidigt som kläderna blir släta och fina, och så luktar det så gott med nystruken bomull 🙂
Caroline: Jag gillar också promenader, dock utan hundar.
Anneli: Jag håller med, det kan vara riktigt härligt.
För mig är det när jag går ut och går med barnvagnen. På något sätt fungerar den timmen som en sorterare i hjärnan. Nya scener uppenbarar sig, andra skrivs om, associationer dras, visioner föds och dör.
Vet inte vad jag skulle göra utan den där timmen.