Åsa Lundholm är utvecklingsledare för skolbibliotek i Sigtuna kommun och startade nyligen Facebook-gruppen ”Det mångspråkiga och transspråkande skolbiblioteket” för skolbibliotekarier, skolbiblioteksutvecklare och lärare som som vill utbyta erfarenheter och hjälpas åt att hitta böcker på olika språk. Jag blev nyfiken och bad henne berätta lite mer.
Kan du berätta lite om vad du arbetar med? 
– Jag arbetar som utvecklingsledare för skolbibliotek på barn- och ungdomsförvaltningen i Sigtuna kommun. Ungefär halva min tid ägnar jag åt att driva och stötta skolbiblioteksutvecklingen i kommunen. Ungefär halva tiden ägnar jag åt skolbiblioteksutveckling inom ramen för den satsning på nyanländas lärande som vi i år inlett med stöd av Skolverket.
Varför startade du gruppen?
– I Sigtuna kommun är 47 procent av eleverna flerspråkiga. När vi analyserade vad vi behövde utveckla så var det tydligt att det just var läsförmågan som vi behövde stärka. Därför föll det sig naturligt att skolbiblioteket, lokalt och centralt, behöver spela en mer aktiv roll. Jag fick i uppdrag att dels starta upp ett mångspråksbibliotek, dels vara med och utveckla transspråkandet i gränslandet skolbibliotek, svenska som andraspråksundervisning, modersmålsundervisning och studiehandledning. Jag kastade mig in i det uppdraget med stor entusiasm, men insåg ganska snart att jag kände mig ensam. I skolbibliotekarierollen är man ofta ensam på sin arbetsplats och behöver bygga olika former av nätverk för att föra olika kollegiala diskussioner, vilket jag har för mer generella skolbiblioteksfrågor. Men jag hittade inget forum med en aktiv diskussion om specifikt böcker på olika språk och hur man kan arbeta transspråkande med dessa. Därför startade jag ett.
Vad hoppas du att gruppen ska bidra till?
– Jag hoppas att den ska bli ett forum för råd, tips, frågor och diskussioner som rör just skolbibliotek och mångspråkighet. Jag önskar ett forum där man prestigelöst kan testa idéer och diskutera teori och pedagogik. Men även bara hjälpa varandra med att hitta bra böcker på olika språk.
Vad är det roligaste och det svåraste med att köpa in mångspråkslitteratur?
– Det är roligt att det är ett slags detektivarbete. Både att söka fram titlar på de stora nätbokhandlarna men även att hitta alternativa förlag och distributörer. Det svåraste är kanske att om man inte vet exakt vilken titel man söker efter är det svårare bedöma kvalité utifrån omslag och Google translate. Man kan tro att man gör ett kap som visar sig vara ett bottennapp.
En annan svårighet är att hitta litteratur för olika behov som ändå är åldersadekvat. Vissa elever har missat mycket skola på grund av krig och flykt och läser kanske inte så bra på sitt modersmål. För några är det starkaste språket kanske ett språk man tillägnat sig under resans gång. Andra har inte vana att läsa på modersmålet eftersom de är uppvuxna i Sverige och svenskan är skolspråk. Vissa modersmålslärare vill bara förmedla det egna språkets klassiker till eleverna.
Kan du berätta om några mångspråksinköp som du är särskilt nöjd med?
– Åh. Det är svårt. Jag tror att de största förvärven ligger framför mig. Men jag är i alla fall glad att jag hittat lite böcker på urdu som eleverna gillar och som dessutom är vackra. Urdu är en av våra största språkgrupper och de urdutalande eleverna är i allmänhet mycket läsmotiverade, men det finns ännu inte så mycket utgivet på svenska förlag. Sedan blev jag barnsligt glad över att jag kom på att vissa författares namn transkriberas annorlunda på Adlibris än jag förväntat mig. Jag hittade till exempel inte ”Dagbok för alla mina fans” på ryska förrän jag av en slump upptäckte att Jeff Kinney stavas Dzheff Kinney på posterna för de ryska titlarna.
Hur kan begreppet transspråkande bidra till skolbiblioteksverksamheten?
– Jag hoppas att vi ska bli bättre på att ta tillvara på den resurs som flerspråkighet faktiskt är. Både för lärandet och för den enskilda individens identitetsbyggande. Jag har också goda förhoppningar om att vi i våra olika yrkesroller ska bli bättre på att samverka kring eleven. Till exempel läste en modersmålslärare i spanska Kate DiCamillos ”Edward Tulanes fantastiska resa” högt för en spansktalande elev parallellt med att undervisande lärare högläste den på svenska. På så vis fick eleven både en läsupplevelse och en träning i båda språken. Jag önskar också att vi ska kunna engagera vårdnadshavarna mer. Våra elever har sedan årsskiftet tillgång till appen Polyglutt som bland annat innehåller ljudboksöversättningar till många olika språk. Jag hörde att en nyanländ vårdnadshavare inte bara blivit lycklig över att barnet kan lyssna på böcker på det egna modersmålet, utan också blivit förtjust över att själv kunna träna svenska genom att lyssna på böcker tillsammans med sitt barn.
Vad ska du läsa i sommar?
– Massor hoppas jag. En bra sak med corona är att jag gett mig själv tillfällig lov att köpa alla böcker jag är sugen på att läsa, så jag har en ordentlig hög som ligger och väntar. Bland annat ”Minoritetsorkestern” av Chigozie Obioma. Jag är också nyfiken på ”En stund är vi vackra på jorden” av Ocean Vuong. Men årets bästa bok har jag redan läst: Anna Burns ”Mjölbudet”. Den är enastående.
Gå till Facebook-gruppen Det mångspråkiga och transspråkande skolbiblioteket
