Beslutet att unna mig en liten, liten siesta mitt på arbetsdagen var lätt.
Beslutet att kliva upp ur sängen efteråt var oändligt mycket svårare.
Plötsligt förstår jag den författare som belamrade sin säng med diverse lådor och pinaler för att försvåra intagandet av viloläge. Kanske något att fundera på andra dagar då tröttheten inte ger med sig.
Det får bli kvällsjobb idag…