Klockan är strax efter tio och jag har reda fått mer gjort än under hela gårdagen. Och det med en sexåring hemma på grund av planeringsdag på förskolan. Kanske är det just det – för mycket tid att tänka ostört leder bara till mer dötid. Ska man få något gjort måste man ha ont om tid.
Nu hinner jag inte blogga mer, måste redigera att kapitel i min kapitelbok för barn.