Göteborgs konstmusem
I söndags hade jag några timmar att fördriva i Göteborg innan tåget skulle ta mig tillbaka till Stockholm. Istället för att besöka den knökfulla mässan ännu en dag gick jag på Göteborgs konstmuseum. Vilken plats! Jag skulle vilja flytta in där några dagar med min dator och bara sitta och skriva framför en tavla i taget. Om nyfikenheten är drivkraften för en författare är konsten en utmärkt plats att väcka den. Ingenting går upp mot att stå framför originalverken. Ljuset! Pendeldragen! Detaljerna! Och framförallt: Frågorna!
Framför Nils Forsbergs oljemålning Akrobatfamilj inför cirkusdirektören blir jag stående en bra stund. Jag ser på pojken. Hans kropp. Hans ansiktsuttryck. Så på pappan. Hans ansiktsuttryck. Slutligen direktören och hans bistra uppsyn. Vad rör sig genom pojkens huvud? Stoff för en bok!
Samma sak med Gustaf Cederströms välkända målning Karl XII:s likfärd. När jag står framför den enorma tavlan får jag syn på detaljerna som aldrig syns i konstböckerna eller jpg-arna. Blodet som droppar från jaktbytet ner i fotspåren i snön. Pojken tätt intill sin far. Hur har deras dag varit? Vad händer efter att soldaterna och kungens lik har passerat? Stoff för en bok!
Och så fortsätter det, sal efter sal. Jag var tvungen att köpa några böcker i museets fina butik, för att försöka få med mig lite av magin hem.