vardag

Ny sida, nya tag

Äntligen har jag fått ordning och snyggat till på min webbsida. Efter flera år med en knölig lösning och jag bestämt mig för att köra WordPress. Förutom att lägga ut information om mina böcker och annat jag sysslar med har jag bestämt mig för att återuppta bloggandet igen. Dessutom har jag importerat inlägg från mina tidigare bloggar ”Vägen till utgivning” och ”Ett lärande liv”. Båda dessa bloggar låg på Blogger, så vissa grejer ser konstiga ut här. Den som eventuellt är intresserad av att klicka sig bakåt i arkivet får helt enkelt ha överseende med det.

Framöver är planen att blogga framförallt om mitt skrivande. Efter att ha arbetat som redaktör i ett år blir jag i höst författare och frilansskribent på heltid igen. Det känns både lite kittlande och skrämmande.

Men innan jag sätter igång på allvar tänker jag vara ledig. Även om sommaren inte är den varmaste ska det bli skönt att ta det lugnt och samla krafter inför hösten och allt spännande som väntar då.

Vi hörs snart igen!

 

 

En sommarhälsning

Min årliga sommarbeställning från Bokus har kommit – en blandning av nytta och nöje. Dessutom väntar jobb av olika slag, varvat med sedvanliga sommarsysslor som sol och bad.

Därför blir det sommarlov här på bloggen, men jag kommer tillbaka med ny kraft i augusti. Då ska jag berätta om min nästa bok, som kommer ut 2013.

Ha en fin sommar!

Rapport från ett sportlov

En veckas ledighet från lärarjobbet innebär ingalunda att jag slappar på soffan. Den här veckan har varit mer hektisk än vanligt. Förutom att färdigställa och skicka in provkapitlet på faktaboken har jag suttit på universitetet och jobbat med en gammal inlämningsuppgift, målat om vardagsrummet, varit en sväng på (lärar)jobbet och planerat lektioner, fått tre nya skrivjobb, intervjuat en lärare, varit med barnen hos tandläkaren och åkt en sväng till IKEA.

Därav det sporadiska bloggandet. Jag lovar dock att skriva mer så fort jag vet vad som händer med faktaboken. Båda förläggarna tackade för manuset och lovade att återkomma snart. Den ena var aningen mer positiv än den andra…

Nu ska det bli skönt med lite ledighet mer jobb.

Fina ord från flera håll

Ligger och läser bredvid dottern. Hon är djupt försjunken i Simborgarmysteriet medan jag läser förordet till en bok om barnuppfostran. Så gör gör en paus i läsningen för att kika på min bok.

– Mamma, vad läser du?
– Eeh… en bok om hur man blir en bra mamma.
– Mäh, det är ju du redan!

Åh, ibland säger de precis vad man behöver höra, i precis rätt stund.

*

På Facebook får jag ett meddelande från en person jag har skrivit om. Det är ett tack för artikeln.

Det är flera som har kommenterat just på hur trevligt skriven den är, så det var kul att höra. Det ska du ha all heder av!

Det är inte varje gång det kommer sådana reaktioner på en tidningsartikel, så jag suger åt mig av berömmet.

*

Ännu fler snälla ord kommer från Caroline som ger mig en award. Nu är det min tur att säga tack! Jag ska göra vad som förväntas av mig så snart jag får en stund över, förhoppningsvis senare i veckan.

Ska jag skriva spökhistorier nu?

Jag gick en promenad i höstmörkret med barnen idag. Ficklamporna var med. Vi skulle leta efter spöken. Längst gångvägarna noterade vi att det var ganska många gatlyktor som var släckta. Trasiga? Vi började notera deras nummer för att felanmäla till kommunen. Medan vi gick där mellan släckte lampor, bland spöken och älvor, började en idé ta form. En bok. Spöken. Spänning. Barn. Mörker. 

Hm. Ska jag börja skriva sånt nu?
Vågar jag det?

En tur med Sagobussen

Bild från Arriva.

Tänk att kliva på en vanlig buss och upptäcka att chauffören är en trollkarl! Och sedan få höra sagor hela resan i sällskap av en och annan sagofigur. Under tre söndagar under hösten kan man göra just det. Då går nämligen Sagobussen från Brommaplan till Stenhamra på Ekerö.

Jag skulle gärna åka med på en av turerna. Skulle inte du? 

Mer info finns på Arrivas sajt. 

Cirkeln i skrivbordslådan

Ibland när jag känner att det blir lite för mycket verklighet på jobbet (elever, lektionsplanering, rättning, kollegor, möten, samtal, kaffe osv) öppnar jag min skrivbordslåda och kikar ner. Där ligger en liten tablettask som påminnelse om det där andra livet som också finns, det som innehåller skrivtid, bokmässor och mingel.

(Läs inte ut för mycket om mig av den där skrivbordslådan. Den såg ut så när jag kom dit, jag har bara lagt dit ett par pennor. Eftersom jag ser mig själv som en nomad i arbetslivet tänker jag inte göra mig mer hemmastadd än så.)

Ta död på dötiden

Klockan är strax efter tio och jag har reda fått mer gjort än under hela gårdagen. Och det med en sexåring hemma på grund av planeringsdag på förskolan. Kanske är det just det – för mycket tid att tänka ostört leder bara till mer dötid. Ska man få något gjort måste man ha ont om tid.

Nu hinner jag inte blogga mer, måste redigera att kapitel i min kapitelbok för barn.

I valet mellen Iman och manuset…

Iman stör mig i arbetet.

I morse trodde jag att det här skulle bli en synnerligen produktiv dag. Man skulle rent av kunna säga att jag hade bestämt mig för det.

Men innan jag tog tag i de viktiga grejerna skrev jag ett inlägg till Debutantbloggen om arbetet med nästa Adam-bok. Precis när jag hade publicerat det kom ett mejl från förläggaren med ett par synpunkter på min senaste manusversion. Jag funderade och svarade på hennes mejl. Sedan kom jag på att det är den tiden på månaden då det är dags att betala ut lön till mig själv. Så jag fixade med det och passade på att betala räkningarna på en gång. Vattnade mina fina små plantor på balkongen. Sedan råkade jag kanske läsa några bloggar, kolla runt vilka bibliotek som har köpt in min bok och vips var det dags för lunch. Mikrade rester, bläddrade i DN:s kulturdel, slog på teven. Det var visst ett designtävlingsprogram med Iman som jag var tvungen att kolla in.

Och ja, plötsligt var det eftermiddag och jag har fortfarande inte fått igång produktiviteten. Förhalandet, däremot, går hur bra som helst. Undrar vad jag ska hitta på nu…

Procrastination

[vimeo http://www.vimeo.com/9553205 w=400&h=320]

Procrastination, ett ord jag saknar på svenska. Att skjuta upp låter inte lika bra. Och att säga prokrastinera känns inte heller helt hundra.

Hur som helst. Kolla på den här filmen och räck upp handen om du känner igen dig. Jag viftar redan ivrigt med handen.

(Och genom att se denna video och skriva detta inlägg har jag förhalat mitt arbete med några minuter.)