tvåspråkiga böcker

Adopterade barn har rätt att utveckla sina språk

Jag fick precis veta av min förläggare att Adoptionscentrum  rekommenderar min bok Inte så fort, Adam! Det gör mig naturligtvis jätteglad. För alla barn har rätt att utveckla sina språk – oavsett om de talar ett, två eller tre språk hemma. De barns om adopteras när de redan kommit en bit i sin språkutveckling kan en fortsatt kontakt med modersmålet vara betydelsefull, både nu och senare i livet.

Det finns lagstadgade rättigheter att få undervisning i modersmål, både i förskola och grundskola. I den nya skollagen står det till exempel:

10 § Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Att det står så betyder inte att det är självklart att alla barn faktiskt får det stöd de har rätt till. Ofta måste man som förälder vara ganska påstridig. Det finns också många missförstånd om vad som är bäst för barnet. Kunskapen om de flerspråkiga barnens behov och rättigheter måste öka – till viss del hos allmänheten – men framförallt bland pedagoger, rektorer, förskolechefer och kommunala chefer.

En mycket märklig sak är att man till exempel bara kan få modersmålsundervisning i ett språk. De familjer som har två eller fler språk utöver svenskan tvingas alltså välja. Det kan vara en familj där ena föräldern pratar arabiska, den andra finska. Det kan vara en familj som har adopterat från ett spansktalande land, men talar engelska hemma. Det finns många olika slags familjer, mer skilda språkliga behov, men begränsade möjligheter för förskolor och skolor att stötta de flerspråkiga barnens utveckling.

Därför är det så viktigt att det finns andra möjligheter också. Som de flerspråkiga böcker jag och andra skriver, forum där föräldrar kan mötas och ge varandra tips råd och organisationer som arbetar för dessa familjers rättigheter och hjälper till att sprida kunskap.

En bra sajt är Skolverkets Tema modersmål där mycket information finns samlad.
På Facebook finns gruppen Flerspråkiga barn – Sveriges framtid.

Dottern skriver på arabiska

Kolla, vad coolt!

Det är höstlov. Barnen är lediga, men jag har jobb som måste göras. Det betyder att de då och då får klara sig själva en stund medan jag parkerar mig vid datorn. Alldeles nyss var det oroväckande tyst. Vad hade de nu hittat på för bus?

Ingenting, visade det sig. När jag vänder mig om sitter dottern och läser Inte så fort, Adam! i soffan. Hon slår igen boken och kommer fram till mig. Det är den arabiska versionen hon fått tag på. Hon pekar på omslaget.
– Kolla vad coolt Drewsen ser ut!
Jag ser på de arabiska krumelurerna och kan inte annat än hålla med. Det ser coolt ut. Jag inser att jag, som är så språkintresserad, inte har tagit mig tid att undersöka den arabiska skriften i min egen bok. Men dottern, 8 år, har räknat ut vilka av de okända skrivtecknen som motsvarar vårt efternamn.
– Jag ska försöka skriva det! säger hon och hämtar ett papper.
– Vet du vilket språk det är?
– Arabiska, läser hon i ena hörnet och tar fram en penna.
Mitt hjärta blir alldeles varmt. Det är ju precis detta jag skrev om i mitt gästinlägg på Barnboksprat.

Medan dottern betraktar sina mödosamt nedtecknade krumelurer kommer sonen ut från badrummet med blod rinnande från munnen.
– Titta, vilket lös tand jag har!
– Får jag känna? undrar jag.
– Ja, men dra inte ut den.
Jag känner på den och tanden lossnar med detsamma.
Vi skrattar båda två.
Vissa dagar är föräldraskapet oslagbart.

Ett försök att skriva på arabiska… går det att läsa?

Apropå flerspråkighet

Ett av de roligaste skrivjobb jag har haft var att intervjua en modersmålslärare i Botkyrka. Hon hade ett eget klassrum på skolan som var tapetserat med planscher där grundläggande begrepp fanns på både svenska och arabiska. Hon själv sprudlade av energi och hade en extrem tilltro till sina elevers möjligheter. Exakt de egenskaper hos en lärare som gör skillnad för eleverna. Hennes klassrum var som ett språktivoli. Det gick snabbt, det var roligt och allt handlade om språk!

Att hon arbetade i Botkyrka var antagligen ingen slump – det är en av de kommuner i landet som har satsat mest på modersmålsundervisning i skola och förskola. Som jag har förstått det är man i Botkyrka överens från högsta nivå ända in i klassrummet om hur viktigt det är att alla barn får utveckla alla sina språk.

På nya sajten Sveriges resurser skriver Botkyrkas skolchef Erik Nilsson om språkrikedomen som finns i hans kommun. Han argumenterar för att språkutveckling är alla lärares ansvar, vilket också fastslås i nationella styrdokument. Tyvärr är det fortfarande sällsynt att höra skolfolk på högre nivå formulera som Erik Nilsson:

Förskolan och skolan måste systematiskt arbeta språkutvecklande genom att hela tiden tänka kunskapsinnehåll och språk integrerat. När förskolebarnen utforskar vattnets egenskaper ska en duktig pedagog utmana barnen språkligt och få dem att erövra de begrepp som krävs för att förstå och beskriva det fenomen som de utforskar. När kemiläraren i högstadiet genomför laborationer så ska det i allra högsta grad vara en språklektion där målet är att utveckla elevernas kunskapsbärande språk. Uppdraget att utveckla elevernas språk ligger på alla verksamma i förskolan och skolan – och inte endast på språklärarna.

Min bok är ett litet, litet bidrag till att stärka språket hos några av Sveriges tvåspråkiga barn. Önskar bara att den kunde komma ut på fler språk på en gång. Arabiska, till exempel…

Mer om flerspråkiga barnböcker

Ny i svenska skolan är en mycket viktig blogg som drivs av Anna Kaya. Hon är liksom jag lärare i svenska som andraspråk och skriver kunnig om sådant som rör nyanlända elever och deras lärande.

Igår skrev hon ett inlägg om flerspråkiga böcker, där hon ger flera bra tips på förlag som ger ut dem och andra resurser som kan vara till nytta i mötet med flerspråkiga barn. Trots att det är självklart att alla ska ha rätt till god litteratur på sitt eget språk är detta någon som måste lyftas fram om och om igen.

När jag berättar om att jag har skrivit en tvåspråkig bok är det många som reagerar med ”Vilken bra idé!” Som om det vore något nytt! Det är inget nytt fenomen, bara lite undanskuffat.

Tyvärr finns det fortfarande få tvåspråkiga (eller parallellspråkiga) böcker. På mitt lokala bibliotek har man löst det genom att sätta ihop tvillingpaket med samma bok på två språk. Smart, inte sant?