tips

Jag snubblade över ett inlägg på en engelskspråkig blogg: Is Your Writing Any Good? Genom att bocka av ett antal ledtrådar får man en indikation på om ens eget skrivande är något att ha eller ej. (Spontant tycker jag att de flesta punkter på listan är bra, även om ingen enskild är tillräckligt för att bli en god skribent/författare.)

Den kanske mest intressanta punkten på listan är den sista: Har du fått betalt för ditt skrivande? Jag tror det är en ypperlig termometer på hur het skrivardrömmen är.

Jag minns själv när tanken på att få betalt för att få betalt kändes lika avlägsen som månen. Avlägsen, men högst verklig, synlig och inte helt onåbar. Det är lätt att stirra sig blind på drömmen. Men man tar sig inte ända fram utan en plan och hårt arbete.

Så här gjorde jag:

1. Skrev

2. Skrev mer

3. Skrev ännu mer

4. Gjorde mitt skrivande offentligt (insändare, DN, föreningstidning, Ponton, blogg m.m.)

5. Höjde ribban

6. Satte upp mål, formulerade dem för andra än mig själv

7. Bestämde mig för att göra en liten skrift i samarbete med en vän

8. Lade ner oerhört mycket (obetald) tid på att intervjua folk, skriva texter och sätta ihop skriften

9. Såg till att skriften spreds till så många som möjligt

10. Försökte sälja in en artikel baserad på skriften till en tidning

Det sista steget lyckades. Jag minns hur skakig jag var när jag ringde för att presentera mitt ärende. Personen i andra änden av luren (redaktören) frågade mig vad jag var: ”Frilansskribent, eller?”
Min röst darrade. ”Eeh, ja, det kan man väl säga..” Säkert petade jag in ett nervöst skratt också.

Förutsättningen för att det samtalet lyckades hade ingenting att göra med min förmåga att övertyga eller att pitcha en artikel. Det var helt och hållet relaterat till att jag hade genomgått de nio första stegen på listan ovan, något som tog ungefär 20 år.

Min allra första artikel som jag fick betalt för att skriva handlar om den bostadsrättsförening i Tensta där jag bor. Du hittar den här.