skola

Vilken kärlek är den största?

I många klassrum är det mest läraren som ställer frågor och eleverna som förväntas svara. Frågorna är ofta sådana som läraren redan vet svaret på. Hon ställer dem bara för att kontrollera att eleverna kan.

Vi är många lärare som försöker komma ifrån denna typ av interaktion. Vi strävar efter att hitta andra arbetsformer, där eleverna får större utrymme att själva formulera frågor och fundera på svaren.

Ett sätt som jag tycker fungerar bra är boksamtal om gemensamma läsupplevelser. Idag hade jag ett sådant med mina elever, ett skönt gäng nyanlända ungdomar. Vi läste Shaun Tans Det röda trädet. En dyster historia med ett vackert och hoppingivande slut. Få ord, många bilder. Öppet för olika tolkningar.

När vi hade diskuterat olika sätt att förstå trädet i boken (symbol för kärlek, vänskap, hopp…) tog plötsligt en kille i klassen till orda.
– Får jag fråga en sak? undrade han.
– Javisst, sa jag.
– Vilken kärlek är den största?

Jag tror han förväntade sig att jag skulle sitta inne med svaret, men han fick inget. Istället fortsatte vi att samtala…

Varför älskar du böcker?

Jag fick frågan av en elev idag. Det var en bra fråga. Jag svarade.

 Böcker låter mig kliva in i andra världar, andra människor. Jag kan resa till platser som inte går att besöka så lätt. Jag kan läsa om livet i Somalia, Irak och Afghanistan. Jag kan förstå något om andra människor och uppleva samma känslor som de. Jag kan tänka deras tankar.

När jag läser kan jag lämna här och nu. 
Jag kan lära mig och roa mig på samma gång.

Svaret ter sig både självklart och banalt.
Som om allt är sagt och ingenting.

Varför älskar du böcker?

Grubblerier inför skolstarten

I morgon börjar jag jobba igen efter flera veckors ledighet. (Som lärare alltså. Skrivandet är svårare att ta ledigt ifrån. Jag har hela tiden något på gång.) Vi lärare har en vecka på oss innan eleverna kommer och fyller våra rum med mening. Det är knappt om tid att förbereda, varför åtskilliga lärare lägger många timmar av loven på att förkovra sig i litteratur, diskutera didaktiska frågor med kollegor på nätet och att fundera på hur nästa läsår ska bli så bra som möjligt.

Själv har jag den senaste veckan haft näsan i böcker som handlar om allt från läsutveckling till ledarskap. Hela tiden med några frågor i huvudet: Hur kan jag bli en bättre lärare för mina elever? Hur kan jag få ut mer av vår värdefulla tid tillsammans? Hur skapar jag de bästa förutsättningarna för lärande?

Problemet är inte bristen på uppslag, teorier och inspiration. Tvärtom håller min hjärna ibland på att explodera av intryck. Samarbeten, verktyg, texter, arbetsformer, sajter… allt i en enda röra. Exakt vad det landar i vet jag nog inte förrän jag står mitt i det. Antagligen kommer jag att förkasta en del av det jag testar, annat kommer jag att vilja vidareutveckla. Ibland kommer jag att känna mig uppgiven, andra gånger euforisk. Vissa dagar kommer jag att tro att jag har misslyckats, för att snart uppleva framsteg av sällan skådat slag.

Att vara lärare är onekligen sammansatt och det finns inga enkla svar på hur man blir en skicklig lärare. Men det är väl det som är tjusningen med yrket.

En vacker skrivbok

Anteckningsbok från Pocketshop.  Design: Lisa Berntsson  

När jag själv väljer anteckningsbok är jag noga med hur den ser ut och känns i handen. Den ska vara vacker på utsidan och linjerad inuti.

När mina elever skriver i skolan är det för det mesta på lösblad. Ibland kan vi skaka fram sådana där linjerade häften som har sett lika tråkiga ut sedan min farmor gick i skolan.

Nästa vecka tar jag emot en ny grupp elever. Mina förväntningar är höga på det nya läsåret och jag hoppas kunna förmedla något av min egen entusiasm till dem. Vad jag allra helst skulle vilja är att överlämna en vacker, inbunden skrivbok till var och en av dem.

En bok fylld av tomma blad att fylla under det kommande året. En bok där inga rödpennor är välkomna, där elevernas ord får flöda fritt, där jag kan möta dem som de är eller vill vara eller drömmer om att bli. En bok att vara rädd om, långt efter skolan är över.

Läxor – diskussionen fortsätter på Twitter

Läxor är onekligen ett ämne som engagerar många. Gårdagens inlägg lästes av många och diskussionen fortsatte på Twitter. Här är några av de tankar som uttrycktes, lätt redigerade av mig för läsbarhetens skull: 
Erica Rosenkvist ‏@EricaRosenkvist
intressant! Jag funderade vidare ang för/emot läxor på http://www.frokenrosenkvist.blogspot.se/2012/07/laxor-eller.html efter diskussion på twitter. Läser gärna mer!
Louise Guldbrandsson ‏@FrokenGul
Är det en fråga som går att besvara? Allt beror på vad som läggs in i begreppet, finns bra och dåliga läxor, beroende på syfte. Själv menar jag målen i styrdokumenten bör kunna uppfyllas under skoltid med lärare som stöd…sedan pågår ju lärandet ständigt! Det är viktigt att denna fråga och andra pedagogiska frågor belyses, undersöks, granskas, beforskas och diskuteras!
Rektor T ‏@tinate
jag tror att det finns läxor som elever tycker är lustfyllda, meningsfulla och motiverande, det är bra läxor
jag tror också att läxor kan vara kontraproduktiva och ge dåligt självförtroende till såväl elever som deras föräldrar
Kristina Johansson ‏@johfam
Ska ta med den här diskussionen till min skola. Vi har också funderat @liaali77 🙂
Aglaktuq ‏@aglaktuq
intressant och viktigt! Läxor lägger i många fall över ansvaret på inlärningen till föräldrarna.
Kristina Björn ‏@kristina_bjorn
Skrev mitt exjobb på Lärarhögskolan om matteläxor. Titel: ”De e inte de att man ska lära sig…” För övrigt ett elevcitat 🙂 Jämförde elevers tankar om varför de hade ma-läxa med deras lärare syfte att ge den 
Liten kvalitativ studie. Tre lärare och några av deras elever. De gav läxor med olika syfte. Befästa kunskap. Utmana duktiga alla skulle hinna lika många tal. Gemensam kunskapssyn för alla tre var fokus på mycket reproduktion/repetition. Elevernas syn på läxan präglades mkt av resp. lärare vilket betyder att lärarens ord/kunskapssyn/åsikter har stor betydelse för hur läxans roll/betydelse/syfte uppfattas av eleven. Generellt visste elever mkt lite om syftet med den specifika läxan.
Tess Latif ‏@Kottekott
intressant.själv är jag kluven. läxa för att det inte hunnits med under lektion visar brist på bra undervisning.
läxa för att vidarutveckla ett intesse är något annat. att man fångar upp elevens intresse för nåt o har det som en röd tråd tex. För att motivera måste man göra ämnet intressant.
Sara Sundström ‏@norrlandskan
Beror på syftet, för att befästa eller fördjupa = ok. Men läxor för läxors skull eller tidsbrist = inte ok.
Tack för alla intressanta synpunkter! Jag ser fram emot att följa den fortsatta diskussionen och mitt arbete med artikeln känns nu ännu mer angeläget.

Är läxor bra eller dåligt?

Just nu arbetar jag med research till en artikel om läxor. Något förvånande finns det väldigt lite skrivet på svenska, varför jag även har sökt mig till den engelskspråkiga litteraturen.

Bland annat läser jag boken The Homework Myth av Alfie Kohn. Författaren argumenterar för att läxor många gånger är onödiga eller till och med kontraproduktiva. Slutsatserna bygger han främst på amerikansk forskning.

I slutet av boken skissar Kohn ett förslag på hur amerikanska skolor skulle kunna förändras med avseende på läxor. Han verkar ha en realistisk bild av vad som är möjligt. Det handlar helt enkelt om att utesluta läxor som är onödiga och fokusera på sådant som faktiskt har visat sig främja elevernas lärande. Som att läsa böcker eller få eleverna engagerade i diskussioner, experiment och andra uppdrag som är lämpade för hemmet. 

Det ska bli roligt att fortsätta arbetat med artikeln. Nu är det dags att prata lärare och forskare och se vad de tänker kring läxor.