Author: anneliedrewsen

Sista kapitlet

Medan stormen drog förbi i natt satt jag uppe och skrev. Det gick inte att sova när rutorna skallrade och vinden skrek. Några få timmars sömn blev det till sist, innan jag gick upp för att skriva det sista kapitlet på ett manus jag har arbetat med alldeles för länge.

Det känns fantastisk att äntligen ha skrivit slutscenen. Jag gjorde misstaget att flera gånger börja redigera manuset från början, vilket gjorde att de första sidorna blev väldigt välskrivna medan slutet fortfarande inte fanns nedtecknat. Men nu är det alltså skrivet.

Manuset är en kapitelbok för barn i 6-9-årsåldern. 27896 ord indelade i 29 kapitel.

Nu återstår en ordentlig redigering från början till slut. Några saker jag har kommit på under arbetet ska ändras/läggas till. Sedan kanske manuset får möta några några väl valda läsare innan det skickas iväg till förlag.

Det känns som ett bra utgångsläge inför det nya året.

Något annat som känns bra är att jag nu äntligen kan kalla mig författare på riktigt.

De bästa klapparna…

 … är de hårda! 
Längtar efter att få dyka in i de här böckerna. 
Och jag ska nog också låna några av barnens julklappsböcker. 
Flera av dem signerade minsann.
Hoppas ni har haft en fin jul och att året får ett perfekt slut.
För min del återstår bland annat att lämna över Debutantbloggen till nya förmågor. 
Men först mina sista inlägg. 
I morgon skriver jag om ett visst besked…

Vad kan en skola vara?

Vad kan en skola vara? är titeln på en ny bok som jag medverkar i. I helgen fick jag mina författarexemplar av den första begränsade provupplagan.

Tillsammans med Peter Becker har jag varit redaktör för boken, som handlar om gymnasieskolan YBC – Young Business Creatives – i Nacka. I boken speglas arbetet på YBC under ett år. Intervjuer och reportage blandas med texter av lärare och elever på skolan. Ganska spretigt,  men förhoppningsvis inspirerande för skolfolk.

Boken ges ut av Stiftelsen Datorn i utbildningen, med stöd från .se, Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

UPPDATERING: Här kan man ladda ner boken som pdf. 

Förlaget förtydligar och ber om ursäkt

När jag frågade vad de egentligen menade med mejlet jag fick härom dagen svarade förlaget riktigt snabbt:

Då vi får sådan mängd av manus är det lätt hänt att man uttrycker sig lite fel ibland.
Ber om ursäkt för det.
Refuseringsbrevet syftar på din idé till faktabok, inte till ett manus.

Nu vet jag i alla fall vad som refuserats. Och jag tror inte att standardformuleringarna betyder att förlaget inte har läst alls. Bara att de inte har tid att ge alla ett personligt svar. En viss förståelse för att det blir fel kan jag ha, även om jag som skribent/författare skulle önska att förlagens respekt för mina idéer och texter var aningen större.

Ännu en märklig refusering

Nina skriver att hon fått en standardrefusering från ett förlag som tackar nej till utgivning efter att han ”läst hennes manus med intresse” – när hon inte ens skickade något manus.

Exakt samma sak hände mig igår. Ett mejl trillade in från ett förlag jag har varit i kontakt med vid flera tillfällen. Senast skickade jag in ett förslag på en faktabok jag skulle vilja skriva. Det var inget manus, utan en skiss på vad boken skulle ta upp, vilket målgruppen var och hur den skulle vara strukturerad. Jag nämnde också att jag redan givit ut två böcker på ett annat förlag.

Här är svaret:

Hej Annelie,
Vi har nu läst och diskuterat ditt manus ”Inte så fort, Adam!” som du har haft vänligheten att sända oss för en eventuell utgivning.

Vi har läst det med intresse men kan tyvärr inte passa in det i vår utgivning och har därför beslutat oss för att tacka nej till ditt erbjudande om publicering.
Vi hoppas att du har förståelse för att vi inte kan ge ett mer utförligt omdöme, vilket beror på att vi får in så många manus.

Vi tackar för att vi har fått läsa ditt manus.

Med vänlig hälsning
Manusgruppen

Jag blir bara förbryllad. Vad är det egentligen de har läst? Diskuterat? Vad är det de tackar nej till? Jag skrev tillbaka och bad dem förtydliga.

Det lustiga är att det är samma förlag som tidigare i år gav mig en rekordsnabb refusering med en kort personlig kommentar. Min slutsats är att om man lyckas hålla kommunikationen direkt med förläggaren öppen så kan man ha tur och få ett personligt mejl. Om man hamnar i samma hög som alla andra manus är det i princip kört. Någon bläddrar i bunten och trycker på skicka-knappen för standardrefuseringen. Vem bryr sig om det råkar bli fel titel, fel manus eller fel person som får ett nej tack?

Specialpris på Adam-böcker och klistermärken

Jag vill dela med mig av ett jättebra erbjudande som mitt förlag har på Adam-böckerna inför jul:

Böckerna säljs för 100 kr/styck, eller 80 kr/styck om man köper minst två.

Dessutom kan man köpa klistermärken med Adam och texten ”Bra jobbat!” på svenska eller ”¡Excelente!” på spanska för bara 20 kronor/ark. Varje ark innehåller 48 märken. Perfekt för både föräldrar och pedagoger som gillar att uppmuntra sina barn/elever.

Om ni vill ha böckerna signerade går det nog också att ordna, bara skriv det i mejlet när ni beställer.

Glöm inte att uppge koden ”Adam2011”.

Och vinnarna är…

Dags att dra vinnaren i tävlingen…
Alla namn på lappar.

Lapparna i en hatt.

Lite hjälp av dottern…

Och den första vinnaren är…

Grattis. Nästa person är…

Grattis! Och den sista boken går till…

Grattis till dig också!

Jag hör av mig till E-L och Carina senare i veckan.
Ulla, du skrev ingen adress. 
Kan du skicka ett mejl till mig på info at anneliedrewsen punkt se? 
Tack till alla som var med och tävlade!

Tack för alla bidrag!

Vad roligt att så många var med i tävlingen! Det var väldigt roligt att se vilka språk ni vill lära er och varför. Det var verkligen en härlig blandning. Här är några bidrag:

Jag skulle jättegärna vilja lära mig teckenspråk. För att jag tror att det skulle kunna vara mycket användbart att kunna. 
Jenny Sjögren

Jag vill lära mig polska, det ligger nära oss, jag har några polska vänner och trivs i landet. Jag tror jag får ut mer av mina resor dit om jag lär mig språket och vi är väldigt lika kulturellt.
Kerstin Jonsson

Jag vill lära mig arabiska, kan pyttelite men vill kunna prata riktigt ordentligt, vi har nära vänner från Palestina och jag älskar verkligen deras språk.
Carina

Eftersom halva min släkt bor i Finland och jag knappt kan en mening på detta underliga språk så skulle jag verkligen vilja lära mig detta. 
Skrivarstudio ord och idé

Jag skulle vilja lära mig swahili! Helt enkelt för att det vore himla häftigt att kunna.
Gloria

Jag önskar kunna tala med mina tre fadderbarn från Somalia som nu bor i Sverige.
Ulla Hellqvist

Det språket jag skulle vilja kunna är ryska. Jag har alltid varit fascinerad av det språket för det är så vackert, och jag lärde mig kyrilliska alfabetet som barn bara för att det var annorlunda och häftigt. Min lärare i latin på gymnasiet kunde ryska och lärde oss lite grann och det ökade min fascination. Dessvärre bodde jag i en liten by i Norrland så jag hade ingen möjlighet att läsa språket, och sedan tappade jag bort det. Men fascinationen finns kvar ännu.
Ninas skrivarlya

Jag skulle vilja lära mig ukrainska. Min morfar är född i Gammalsvenskby nere i Ukraina och lärde sig där att prata svenska, ryska och ukrainska. På den tiden fanns dock inte ”Ukraina” och ukrainskan var förbjuden att prata. Skullke därför vilja lära mig språket som en hyllning till morfar och alla som bott och bor i Gammalsvensby.
Victoria

Esperanto har jag ingen aning om hur det är uppbyggt, men ska väl va logiskt. Skulle bara vilja nosa lite på det, för man har ingen större användning av det. Latin vore däremot nyttigare att lära och förstå.
Laila

Helst vill jag lära mig tala dari, språket i Afghanistan! Jag umgås mycket med en familj därifrån; pappan och barnen (11, 4 och 1 1/2 är) är duktiga på svenska, men mamman kan ytterst lite. Det gör mig så ont att hon och jag inte kan tala med varandra utan tolk/mellanhand…
Mikkela

Jag skulle vilja lära mig mapudungun som mapuchefolket i Chile och Argentina talar. Min släkt på pappas sida har ett starkt mapuchearv men ingen talar mapudungun! 
Carmen

Har genom mitt yrke kommit i kontakt med många somaliska barn och jag tycker att det är ett vackert språk som jag gärna hade lärt mig mer av.
Nina

Tusen tack för att ni delade med er av detta! Nu hoppas jag att vi alla får chansen att lära oss fler språk än de vi redan kan.

Tre personer kommer som sagt att vinna varsin tvåspråkig Adam-bok. Vilka det blir meddelar jag på onsdag!

Tävla och vinn nya boken om Adam!

Vad sägs om en tävling? Jag delar ut tre exemplar av min nya bok Inte så fort, Adam!
För att delta behöver du bara skriva en kommentar till det här inlägget och svara på frågan:  
  • Vilket språk skulle du helst vilja lära dig? Varför?
Ange gärna  vilken språkversion av boken du vill ha om du vinner. Den finns på svenska i kombination med arabiska, bosniska, persiska, somaliska och spanska. Jag kan inte garantera att du får det språk du önskar, men ska försöka tillgodose önskemål.
Tävlingen pågår till och med den 25 november. Under tiden kommer jag att ta en paus från bloggen. I slutet av november återkommer jag och kommer då att dra vinnaren ur en hatt eller dylikt. 
(Om du länkar till det här inlägget från din egen blogg blir jag jätteglad, men det är inget krav.)

Jobb, jobb, jobb…

Att frilansa innebär att vara helt utan jobb ibland, för att nästa stund ha alldeles för mycket att göra. Så är det just nu – alldeles för mycket. Nästan. Jag har tackat ja till precis så mycket jag klarar av – om jag bara fokuserar på jobb i en vecka.

Det är skönt att veta att det inte bara är jag som har det så. Matilda Salmén som bloggar inspirerande om sitt arbete som illustratör arbetar just nu med att färdigställa inte mindre än tre böcker. Imponerande! Kolla vilka fina bilder hon gör.